Alla livsmedel från A till Ö
234 livsmedel med trafikljusfärg, i bokstavsordning. Grönt betyder passar bra, gult att tillagningen avgör och rött att det inte passar under första året.

Passar bra Med förbehåll Passar inte
Alla 234 livsmedel
45 livsmedel har en egen sida. Då är namnet en länk.
| Livsmedel | Kort sagt |
|---|---|
| Amarant | Koka den mycket mjuk till en gröt. |
| Ananas | Mogen och utan den hårda mitten, finmixad eller som en stor bit att suga på. |
| Andra matsvampar | Bara odlad svamp och bara genomstekt. Svamp som ni har plockat själva är tabu för bebisar. |
| Anka | Bara helt genomstekt. Det feta skinnet tar du bort för bebisens skull. |
| Apelsin / mandarin | Klyftor utan hinnor, mosade eller som en hel klyfta att suga på. |
| Aprikos | Mogen och urkärnad, mosad eller som en mjuk halva att hålla i. |
| Aubergine | Mjukt bräserad eller ugnsbakad och mixad, dra av skalet. |
| Avokado | Mosad eller som klyfta att hålla i. |
| Baked beans | På burk oftast sockrade och saltade. Välj sorter med lite socker eller skölj dem, och mosa dem i början. |
| Banan | Delad på längden att hålla i, eller mosad med gaffel. |
| Björnbär | Mosade eller som hela mjuka bär. |
| Bladsallad | Råa, släta blad fastnar i gommen. Erbjud dem först när tuggandet fungerar säkert. Skär dem då i smala strimlor. |
| Blekselleri | Dra bort de långa trådarna och koka den mjuk. Rå är stjälkarna hårda och trådiga. |
| Blomkål | En mjukångad bukett med stjälk att hålla i, eller mixad. |
| Blåbär | Små och runda. Mosa eller halvera dem i början. |
| Bläckfisk | Gummiaktig och seg och därför svår att tugga. Bara mycket mört bräserad och fint skuren. Blötdjur är ett av de stora allergenerna. |
| Bovete | Koka det mjukt och mixa det till en fin gröt. |
| Broccoli | En mjukt ångkokt buket att hålla i. |
| Brysselkål | Mjukkokt och mixad, till en början bara i liten mängd. |
| Bröd | Brödets inkråm eller mjuk skorpa som remsor att suga på. |
| Butternutpumpa | Skalad och mjukkokt, som mos eller som en fingerlång klyfta. |
| Bönor (kidney, vita) | Bara ordentligt genomkokta, råa bönor innehåller fasin. Mosa dem i början. |
| Cashewnötssmör | Rör ner ett tunt lager i moset. |
| Champinjoner | Ge bara svamp som är genomstekt eller genomkokt, aldrig rå. |
| Cheddar | Finriven över moset, en liten mängd. |
| Chiafrön | De sväller mycket. Blötlägg dem alltid först, ge högst ungefär en tesked och mycket vätska till. |
| Choklad / kakao | Socker plus spår av koffein, behövs inte under första året. Ju senare ni börjar, desto längre förblir det något speciellt. |
| Choklad- och hasselnötskräm | Mest socker och fett. Rent nötsmör ger nötterna utan sockerfällan. |
| Citron / lime | Några droppar i maten räcker. |
| Cornflakes (osötade) | Uppblötta i mjölk och mosade, osötade. |
| Couscous / bulgur | Mycket mjukt svälld och blandad med lite grönsaksmos, så att den inte smular. |
| Croissant / wienerbröd | Som ett sällsynt undantag det mjuka inkråmet i remsor. |
| Dadlar | Kärna alltid ur dem och skär dem i små bitar. Och var sparsam, dadlar är nästan rent socker. |
| Dinkel | Som fin gröt av dinkelmannagryn eller dinkelflingor, mjukt svällda. |
| Dinkelpinnar | En pinne att suga och gnaga på, utan socker och utan salt. |
| Drakfrukt | Mogen och skalad, mosad eller som en mjuk klyfta. |
| Edamame | Runda och släta som ärtor, så ur baljan, mjukkokta och mosade i början. Soja är ett av de stora allergenerna. |
| Feta / fårost | Mycket salt. Vattna ur den först och ge bara några smulor. Köp pastöriserad feta. |
| Fikon | Färskt, moget och skalat fikon. |
| Fiskpinnar | Som undantag går det bra. |
| Fläderbär | BARA genomkokta, som saft eller kompott. Råa fläderbär är svåra att tåla och ger illamående. |
| Fläsk | Bara helt genomstekt. Ingen rå köttfärs, varken av nöt eller fläsk, säger Gesund ins Leben. |
| Fågel | Alltid helt genomstekt eller genomkokt. Rå fågel kan innehålla salmonella. |
| Fänkål (grönsak) | Mjukångad som mos eller som en fingerlång klyfta. |
| Färskost | Rör ner lite i grönsakerna eller bred ett tunt lager på en brödremsa. |
| Getmjölk | Som komjölk. Som dryck först mot slutet av första året och bara pastöriserad. Vid komjölksallergi är den INGEN utväg, på grund av korsreaktioner. |
| Getost (pastöriserad) | Bara av pastöriserad mjölk. Sorter av opastöriserad mjölk är tabu för bebisar. |
| Glass | Socker. Med mjukglass tillkommer en risk för bakterier. Mixad fryst frukt är bebisvarianten när tänderna kommer. |
| Gnocchi | Koka dem mjuka och halvera dem att hålla i, eller mosa dem. |
| Granatäpple | Små, runda och fasta. I början bara den urpressade saften i flingorna, hela kärnor först när barnet tuggar säkert. |
| Grapefrukt | Klyftor utan hinnor, mosade och i pytteliten mängd. |
| Grekisk yoghurt | En sked naturell eller med fruktmos, men bara då och då. |
| Groddar | Råa är de tabu för bebisar, enligt BfR på grund av bakterier, bland annat EHEC. Genomhettade i stekpannan går de bra. |
| Grädde (för matlagning) | Rör ner en sked i grönsakerna. |
| Grön dinkel | Som fin gröt av grönkärna som ni kokar riktigt mjuk. |
| Gröna bönor | Bara ordentligt genomkokta. Råa gröna bönor innehåller fasin, som kroppen inte tål. |
| Grönkål | Mjukt bräserad och finmixad, till en början i liten mängd. |
| Gröt / müsli (osötat) | Koka den fin och mjuk, gärna med lite fruktmos. |
| Guacamole | Utan salt från skeden eller tunt bredd på en brödremsa. |
| Gurka | Skalad, urkärnad och som en fingerlång stav att suga på. |
| Hagelslag / chokladströssel | Den nederländska brödklassikern är rent socker. Behövs inte under första året och gärna inte senare heller. |
| Hallon | Mosade eller som hela mjuka bär. |
| Hasselnötssmör | Rör ner ett tunt lager i moset. |
| Havredryck | Går bra att koka gröt med. |
| Havregryn | Fina flingor, uppblötta i vätska tills de är mjuka och serverade som gröt. |
| Hela nötter | Hela nötter är DEN klassiska orsaken till kvävning och tabu tills barnet är ungefär 4 år, enligt BfR och AAP. Som nötsmör eller finmalda går de uttryckligen bra. |
| Hirs | Mjukkokt som fin gröt, gärna med fruktmos. |
| Hirsringar | En i taget att suga på, de löses upp i munnen. |
| Honung | Honung kan innehålla botulismsporer och är tabu under hela första året, enligt BfR, även i spår och även kokad. Det är förvånansvärt många som inte vet det. |
| Hummus | Hemgjord och utan salt, från skeden eller tunt bredd på en brödremsa. |
| Ingefära | En aning kokt med i maten. |
| Jordgubbar | Mosade eller skurna i tunna skivor. |
| Jordnötsbågar (t.ex. Bamba) | Osaltade, uppmjukade i bröstmjölk eller vatten och mosade. |
| Jordnötssmör | Bara tunt utbrett eller inrört i mos, tjocka klickar fastnar i gommen, varnar AAP. Har barnet atopiskt eksem bör ni prata med läkare först, råder S3-riktlinjen. |
| Juice | Bebisar behöver ingen juice. Den innehåller mycket socker och är dålig för tänderna som är på väg. Om ni ger juice alls, då kraftigt utspädd till maten. |
| Kaffe / cola / energidrycker | Koffein hör inte hemma hos bebisar och småbarn. Det gäller även cola, iste och energidrycker. |
| Kaki / sharon | Bara helt mogen och geléaktigt mjuk. |
| Kanel | Sparsamt och helst ceylonkanel. Billigare kassiakanel innehåller kumarin, som småbarn enligt BfR bara tål i små mängder. |
| Kanin | Tillaga det helt igenom, plocka noga bort alla bensplitter och mixa det fint. |
| Kefir | Några skedar naturell eller blandad med fruktmos räcker. |
| Keso | Välj en sort med lite salt. |
| Kex / ”bebiskex” | Även barnkex är ofta en sockerfälla, så läs ingredienslistan. Skorpor utan socker eller brödremsor är ärligare. |
| Kikärtor | Erbjud dem mjukkokta och mosade. Hela kikärtor är runda och fasta. |
| Kinakål | Mjukångad och finmixad, eller hackad och blandad i moset. |
| Kiwi | Mogen och skalad, mosad eller som en mjuk klyfta att hålla i. |
| Klimpar | Koka den mjuk och mosa den, eller ge en bit att suga på. |
| Klämmis / fruktpåse | Inte för att suga på hela tiden. Fruktsockret sköljer runt tänderna och ingen tränar på att tugga. Kläm hellre ut innehållet på en sked. |
| Knäckebröd | Kan gå sönder i hårda flisor. Först när barnet tuggar säkert, och då med tunt pålägg. |
| Kokos (riven/mjölk) | Rör ner kokosmjölk i moset eller curryn. |
| Kokosvatten | Behövs inte, vatten är drycken. |
| Kokt skinka | Kokt skinka i pytteliten mängd, finhackad i moset. |
| Komjölk | Som dryck först mot slutet av första året, högst ungefär 200 ml om dagen ur mugg, enligt Gesund ins Leben. I gröt går det bra tidigare. |
| Korn / korngryn | Som fin gröt av kornflingor, eller mixa mycket mjukkokta korngryn. |
| Korv | Dela alltid runda korvar på längden i två eller fyra delar, råder AAP. Korv är salt, så erbjud den bara sällan. |
| Krasse | Några blad finhackade och strödda över maten. |
| Kronärtskocka | Ge bara den mjukkokta botten, mixad eller mosad. |
| Krusbär | Runda och med fast skal. Halvera eller mosa dem. |
| Kvarg | En sked kvarg med full fetthalt blandad med fruktmos, bara då och då. |
| Kvitten | Rått är det stenhårt. Erbjud det bara mjukkokt som kompott eller mos. |
| Kålrabbi | Rå är den hård och går lätt av. Under första året bara mjukkokt. |
| Kålrot | Mjukkokt som mos eller som en fingerlång klyfta att hålla i. |
| Kärnmjölk | Rör ner några skedar i gröten eller moset. |
| Körsbär | Kärna ur och dela i fyra delar på längden. Körsbär är runda som vindruvor. |
| Lamm | Magert kött, genomkokt och finmixat i grönsaksmoset. |
| Lax | Bara genomkokt. Rå fisk är tabu för bebisar, rökt lax också. Bena ur den noga. |
| Lever | Genomkokt och finmixad i moset, men bara då och då och i liten mängd. |
| Linfrön (krossade) | Bara krossade, högst en halv till en tesked och med tillräckligt med vätska. Hela frön passerar osmälta. |
| Linfröolja | En halv tesked kall över det färdiga moset. |
| Linser | Koka röda linser tills de faller sönder till mos. |
| Litchi | Rund, slät och hal som en vindruva, med en stor kärna. Kärna ur den och dela den i fyra på längden. |
| Lupinmjöl / lupinprodukter | I liten mängd inbakat eller nerrört i moset. |
| Lök | Kokt med och finmixad i grönsaksmoset. |
| Lönnsirap | Socker är och förblir socker, och enligt WHO och DGE inget före två års ålder. Mogen frukt sötar gröten lika bra. |
| Machesallad | Inte rå än. |
| Majrova | Mjukkokt som mos eller som en fingerlång klyfta. |
| Majs | Enskilda majskorn är små och släta. Mosa dem i början eller ge dem som polenta. |
| Majskakor | Som en stor bit att suga på, osaltad. |
| Makrill | Genomtillagad, urbenad och finmosad i moset. |
| Mandeldryck | Går bra att koka mos eller gröt med. |
| Mandelsmör | Bara som mandelsmör, tunt utbrett. Aldrig hela mandlar, kvävningsrisk tills barnet är ungefär 4 år, enligt BfR. |
| Mango | Mogen och skalad, mosad eller som en klyfta. |
| Mangold | Nykokt och finmixad, i liten mängd och bara ibland. |
| Margarin | En liten klick nerrörd i grönsakerna. |
| Melon | Mogen och utan kärnor som en fingerlång stav att suga på, eller mosad. |
| Milda kryddor (curry, spiskummin) | En nypa mild curry tillagad i maten. |
| Mirabell | Små, runda och med kärna. Kärna ur dem och dela dem i fyra. |
| Morot | Rå morot är hård och går lätt av. Under första året kokar du den mjuk eller river den fint. |
| Mozzarella | Minikulor är runda och hala som vindruvor, så dela dem i fyra på längden. Bara gjorda på pastöriserad mjölk. |
| Musslor | Bara helt genomkokta och finskurna, musslor är sega. Blötdjur är ett av de stora allergenerna. Släng musslor som inte har öppnat sig. |
| Nashipäron | Skalad och ångkokt som mos eller mjuk klyfta. |
| Naturell yoghurt | Naturell yoghurt med full fetthalt direkt från skeden eller blandad med fruktmos. |
| Nektarin | Mogen, utan skal och utan kärna, mosad eller som en mjuk klyfta att hålla i. |
| Nötkött | Alltid helt genomstekt eller genomkokt. Rått eller rosa kött är tabu för bebisar, säger Gesund ins Leben. |
| Nötsmör (blandat) | Rör ner ett tunt lager i moset, det räcker gott. |
| Okra | Mjukt bräserad och mixad. |
| Oliver | Kärna alltid ur dem och dela dem i fyra på längden, de är runda. Vattna ur dem ordentligt, oliver är väldigt salta. |
| Olivolja | En tesked nerrörd i grönsakerna. |
| Omelett / äggröra | Låt äggröran stelna ordentligt. Lös äggröra är fortfarande halvrå och inget för första året. |
| Ost (hårdost) | Bara ost av pastöriserad mjölk. Ost av opastöriserad mjölk är tabu för bebisar, enligt Gesund ins Leben. Tunna strimlor i stället för tärningar. |
| Ost av opastöriserad mjölk | Opastöriserad mjölk och ost av opastöriserad mjölk är tabu för bebisar. De kan innehålla bakterier som listeria, enligt Gesund ins Leben. |
| Osötat te | Osötat och ljummet ur mugg, bara ibland. |
| Pak choi | Mjukångad och finmixad eller hackad i ris. |
| Palsternacka | Mjukkokt som mos eller som en fingertjock stav. |
| Pannbiff / köttbullar | Utan salt och ordentligt genomstekta. |
| Pannkakor | Grädda den utan socker, låt den bli genomstekt och skär den i fingerlånga remsor. |
| Papaya | Mogen, skalad och urkärnad, mosad eller som en klyfta. |
| Paprika | Mjukångad och skalad, som fingerlånga strimlor eller mixad. |
| Parmesan | Mycket salt, bara en aning över maten. Klassisk parmesan är gjord på opastöriserad mjölk, så välj pastöriserad hårdost för säkerhets skull. |
| Passionsfrukt | Pressa fruktköttet genom en sil och rör ner det utan kärnor i fruktmoset. |
| Pasta | Mycket mjukkokt, stora former som är lätta att greppa, som fusilli eller penne, hela. |
| Persika | Mogen, utan skal och utan kärna. |
| Persiljerot | Mjukkokt som mos eller som en fingertjock stav. |
| Pesto | Köpt pesto är väldigt salt och innehåller parmesan av opastöriserad mjölk. Hemgjord utan salt och med malda nötter är bebisversionen. |
| Physalis | Liten och rund. Dela den alltid i fyra. |
| Plommon | Mogna och urkärnade plommon, mosade eller som mjuka halvor. |
| Polenta | Krämigt kokt som gröt eller avsvalnad som en fingerlång stav att hålla i. |
| Popcorn | Kvävningsrisk, varnar AAP. Barnet kan lätt andas in de hårda, lätta bitarna. Olämpligt för bebisar och småbarn. |
| Potatis | Mjukkokt som bas i moset eller som en stor mjuk klyfta att hålla i. |
| Pretzel / lutbakat bröd | Gnid bort det grova saltet, lutbakat bröd är salt. Mjuka pretzelarmar är den mest bebisvänliga formen. |
| Pumpa | Mjukkokt som mos eller som en fingerlång klyfta. |
| Pumpakärnsmör | Rör ner ett tunt lager i moset, det räcker gott. |
| Purjolök | Mjukt bräserad och finmixad, bara den ljusa delen. |
| Päron | Mogen och mjuk som klyfta att hålla i. |
| Quinoa | Noga sköljd, mycket mjukkokt och inrörd i grönsaksmos. |
| Rabarber | Bara tillagad och på grund av oxalsyran bara ibland. Rå rabarber passar inte för bebisar. |
| Rapsolja | Rör ner en tesked rapsolja i varje grönsaksmos, det hör till. |
| Ricotta | Pastöriserad, en sked nerrörd i grönsakerna eller med fruktmos. |
| Ris | Enligt BfR kan ris innehålla spår av arsenik. Variera med andra sädesslag och ge inte risgröt varje dag. |
| Risdryck | Risdryck passar inte för spädbarn och småbarn. BfR varnar för arsenik. Den ersätter varken bröstmjölk eller modersmjölksersättning. |
| Risgrynsgröt (osötad) | Koka den utan socker, med fruktmos i stället för kanelsocker. Variera som med allt ris och ge den inte varje dag. BfR varnar för arsenik. |
| Riskakor | Livsmedelsverket avråder från riskakor och risdryck till barn under sex år, eftersom ris kan innehålla arsenik. |
| Risnudlar | Mycket mjukkokta, småskurna och mosade. |
| Rostbröd | Lätt rostat i fingerlånga remsor. |
| Russin | Blötlägg dem och mixa dem, men bara ibland. |
| Råg | Som fin gröt av rågflingor, väl svällda. |
| Rädisor | Hårda, runda och starka. Under första året bara finrivna eller inte alls. |
| Räkor | Bara helt genomkokta och finskurna, räkor är gummiaktiga. Kräftdjur är ett av de stora allergenerna. |
| Rödbetor | Mjukkokt och mixad, i liten mängd och bara då och då. |
| Röra av vita bönor | Utan salt från skeden eller tunt bredd på en brödremsa. |
| Salt / mycket salt mat | Barnmat ska vara osaltad, enligt Gesund ins Leben, njurarna är inte redo än. Hoppa också över salta snacks och buljongtärningar. |
| Saltpinnar | Ett rent saltsnacks, precis som namnet säger. Olämpligt under första året, njurarna är inte redo än. |
| Sardiner | Från burk i olja och finmosade i moset. |
| Savojkål | Mjukt bräserad och finmixad, till en början i liten mängd. |
| Seitan | Rent veteprotein, alltså gluten. Färdigköpt är den ofta kraftigt kryddad och salt. Erbjud den okryddad och skuren i mjuka bitar. |
| Sej | Tillaga den helt igenom och mosa ner den fint i moset. |
| Selleri | Mjukkokt och mixad, i liten mängd. |
| Senap | En gnutta mild senap nerrörd i såsen eller färsbiffen. |
| Sill | Bara genomkokt. Matjessill och Bismarcksill är rått lagrade och tabu för bebisar, inlagd sill är dessutom väldigt salt. |
| Skorpor | Blir snabbt mjuk i munnen och är därför populär. Många sorter innehåller dock socker, så välj en sockerfri. |
| Skyr | En sked blandad med fruktmos och bara då och då. |
| Smoothie | Hemmixad av frukt och grönsaker går bra från sked. Som dryck hela dagen blir det för mycket fruktsocker, och köpta är ofta sötade. |
| Smör | Rör ner en liten klick i grönsakerna. |
| Socker & godis | Inget tillsatt socker före 2 års ålder, enligt WHO och DGE, och inga sötade klämmisar eller kex heller. Hårda karameller är dessutom en kvävningsrisk. |
| Sockerärtor | Mjukångade och utan trådar, som hel balja att hålla i eller mixade. |
| Sojadryck | Går bra att koka mos eller gröt med. |
| Sojayoghurt (osötad) | Osötad från skeden eller med fruktmos, i början bara en liten mängd. |
| Solrosfrösmör | Rör ner ett tunt lager i moset. |
| Sparris | Mjukkokt, skalad och mixad, eller som en hel mjuk stång att hålla i. |
| Spenat | Nykokt och finmixad, i liten mängd och bara ibland. |
| Spetskål | Mjukt bräserad och finmixad, till en början i liten mängd. |
| Spätzle | Mjukkokta och mosade, eller ge enstaka mjuka spätzle att hålla i. |
| Stamppot / grönsaksmos | Utan salt och finmosad blir den ett mos. |
| Surkörsbär | Precis som körsbär. Kärna ur dem och dela dem i fyra på längden. |
| Sylt | Mest socker, enligt WHO och DGE inget för barn under två år. Ta mosad frukt på brödet i stället. |
| Sötpotatis | Mjukkokt som mos eller som en fingerlång klyfta. |
| Tahini (sesampasta) | Rör ner lite i moset, i början bara en liten mängd. |
| Tempeh | Ångkokt och finmosad eller som en mjuk remsa att hålla i. |
| Tofu | Mjuk tofu mosad eller som en fingerlång remsa att hålla i. |
| Tomat | Körsbärstomater är runda som vindruvor. Dela dem alltid i fyra delar på längden. |
| Tomatsås (passerad) | Utan salt, inrörd i moset eller i pastasåsen. |
| Tonfisk | Stora rovfiskar som tonfisk samlar på sig kvicksilver, så ge dem bara sällan till bebisar. Välj hellre lax, sej eller öring. |
| Torkad frukt (svavlad) | Svavlad frukt innehåller sulfiter, ett av de stora allergenerna, som kan irritera. Välj osvavlad, finskuren och sparsamt. Den är full av socker. |
| Tortilla / wrap | Mjuk och skuren i fingerlånga remsor, tunt bredd med mos. |
| Tortilla española | Bara helt genomstekt. En saftig mitt är rått ägg och får inte vara rinnig för bebisen. |
| Tranbär | Färska är de väldigt sura, fasta och runda, så halvera dem. Torkade är oftast sockrade som godis. |
| Vanilj | Lite äkta vanilj från stången nerrörd i gröten. |
| Vatten | Några klunkar ur en öppen mugg till maten. |
| Vattenmelon | Ta bort kärnorna. I början skär du även bort de små vita. |
| Vete / mannagryn | Som fin mannagrynsgröt, mjukkokt. |
| Vilt (rådjur/hjort) | Tillaga det helt igenom och mixa det fint i grönsaksmoset. |
| Vinbär | Små och runda, så mosa dem i början. De är ganska sura och passar bra i müsli eller kompott. |
| Vindruvor | Enligt AAP är hela vindruvor en av de vanligaste orsakerna till kvävning. Dela dem alltid i fyra på längden. Att halvera dem på tvären räcker inte. |
| Vit fisk (t.ex. torsk) | Bara genomkokt. Bena ur den noga först. |
| Vitkål / rödkål | Länge mjukt bräserad och finmixad, till en början i liten mängd. |
| Vitlök | En pytteliten mängd kokt med och finmosad i moset. |
| Vla / pudding | Färdig vla och pudding är sötade. Osötad yoghurt med fruktmos är bebisversionen. |
| Våfflor (osötade) | Osötad, mjukt gräddad och genomstekt. |
| Zucchini | Mjukångad som mos eller som en fingerlång stav. |
| Ägg | Bara helt genomkokt, alltså hårdkokt eller genomgräddat. Inget löskokt eller rått ägg under första året. |
| Äppelmos (osötat) | Som det är från skeden eller inrört i gröten, alltid utan tillsatt socker. |
| Äpple | Råa, hårda äppelbitar kan gå av. Ångkokt, finrivet eller en stor bit att gnaga på är säkrare än tärningar. |
| Ärtor | Små och runda. Koka dem mjuka och mosa dem lätt i början. |
| Öring | Bara genomkokt. Bena ur den mycket noga, öring har många fina ben. |
| Örter & milda kryddor | Finhackade och i liten mängd, tillagade i maten. |
Källor: WHO och UNICEF om konsistensstegen, ESPGHAN 2017 om fönstret för bitar i månad 8 till 10.
Den här sidan ger allmän information och ersätter inte råd från läkare eller dietist. Varje barn utvecklas olika. Är ni osäkra, prata med BVC eller ring 1177.
Åldrarna är riktmärken. Det som räknas är inte kalendern utan vad barnet redan kan göra med munnen och händerna.
De fem säkerhetsreglerna
- Dela runda livsmedel i fyra på längden. Vindruvor, körsbär och körsbärstomater hamnar aldrig hela på tallriken.
- Koka hårda livsmedel mjuka eller riv dem fint. Annars bryts rå morot och rått äpple i hårda bitar.
- Nötter ger ni aldrig hela, bara som nötsmör eller finmalda.
- Barnet äter sittande och upprätt, aldrig liggande och aldrig i farten.
- Stanna hos barnet när hen äter. Att sätta i halsen sker ljudlöst.
Källor: AAP, tyska BfR och Netzwerk Gesund ins Leben. Alla farliga livsmedel på ett ställe
Alla 234 livsmedel i appen
I HeyFini visas tillagningen efter ert barns ålder, tillsammans med Matpasset och Allergenguiden för alla 14 huvudallergener.
Vanliga frågor
Hur många livsmedel finns i listan?
234, alla från den granskade katalogen i appen HeyFini. Varje livsmedel har sin trafikljusfärg och det viktigaste i en mening.
Vad betyder färgerna?
Grönt betyder passar bra, redan från start med fast föda. Gult betyder att det går bra, men formen eller mängden avgör. Rött betyder inte under första året.
Varför har inte alla livsmedel en egen sida?
45 livsmedel har en fullständig sida med tillagningen vid 6, 9 och 12 månader. För alla andra står det viktigaste här i listan, och hela tillagningen efter ålder finns i appen.
Var kommer uppgifterna ifrån?
Från appens livsmedelskatalog. Den bygger på tyska BfR, Netzwerk Gesund ins Leben, AAP, WHO, UNICEF, ESPGHAN och S3-riktlinjen om allergiprevention. Där Livsmedelsverket råder annorlunda, till exempel om riskakor, säger vi det.
Läs vidare
- Vad kan bebisen äta vid 6 månader?
- Fingermat från 9 månader: vad fungerar?
- De här livsmedlen är farliga för bebisar
- Fast föda: översikten
- När börja med smakportioner? 5 tecken på att barnet är redo
- Vad får bebisar inte äta?
- Introducera allergener: hellre tidigt än sent
- Schema för smakportioner: de första 100 dagarna
- Järn när barnet börjar äta fast föda
Allmän vägledning, inte medicinsk rådgivning. Med frågor om ert barn kan ni vända er till BVC eller ringa 1177. Vid nödsituationer ring 112. Vid frågor om förgiftning: Giftinformationscentralen 010-456 67 00.